Nä, nu får det vara nog med engelska på den är bloggen.. Om någon tycker det är trist får de väl klaga och så får vi se vad som händer.
Känns konstigt att vara hemma.. Ska man bara trilla in i den vanliga tråkiga vardagen nu? Jag var helt gråtfärdig i taxin på väg från hotellet igår för att jag inte ville åka hem. Märkligt hur snabbt man anpassar sig till en ny vardag. Helt plötsligt var det yoghurten från am/pm som var min standardfrukost och inte gröten eller en ostmacka. Kom dessutom på mig själv med att springa och tänka säga sumimasen (=ursäkta) till alla jag sprang in i eller trängde mig förbi i mataffären igår. Känns konstigt att se så mycket vitingar dessutom. På nåt sätt har jag nästan blivit så van vid att alla är japaner att jag nästan börjat tro att jag är en själv. =)
Jag blev upplockad utanför stationen igår av mamma och Daniel och fick både en hög med post, mammas bullar och en bukett med rosor. Hemma på köksbordet stod det en bukett liljekonvaljer och ett brev från min blomvakt samt ett brev från en kompis som lånat min lägenhet några dagar. Trevligt att bli välkomnad hemma och känna att man varit lite saknad.
Nu är naglarna ommålade och i eftermiddag bär det av hem-hem för att busa lite med brorsbarnen. Tänkte stanna över natten och fira morsdag i morgon, sen på måndag är det tillbaka till vanliga skrivbordet igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar