Så var jag alltså gott och väl hemma igen och tillbaka i det vanliga tugget. Skönt ändå att ha nåt trevligt att tänka tillbaka på. Resan inleddes tidigt söndag morgon med en heldags bussåkande till Würzburg. En ganska pittoresk liten stad som vi lyckades hamna i alldeles lagom till sista kvällen på deras vinfestival. Ingen var nog speciellt ledsen för det. =) Vi satt på torget och njöt av de lokala vinerna. Dagen därpå hade vi lite tid att i dagsljus strosa runt i staden och kolla in domen och residenset. Väldigt mycket vackra gamla byggnader i staden. Framåt kvällen samlades vi för rep och konsert och avslutade i en oerhört studentikos källare tillsammans med de tyska studenterna.
Tidigt morgonen därefter hoppade vi på bussen igen för att åka vidare till Milano. Det är verkligen otroligt vackert att åka genom alperna och det spritter onekligen i en att få brista ut i en liten ”the hills are alive!!”. Väl framme i Milano orkade vi inte med så mycket mer än en middag och sen stupade vi i säng.
När väl onsdagen grydde hoppade vi återigen på bussen för en något kortare tur mot Brescia. Vi stannade till på en outlet på vägen där man nog hade kunnat hitta en hel del fint om man hade haft en smärre förmögenhet, längre tid och lite mindre springa omkring i grupp och yra. =) På plats i Brescia gick vi en sväng för att bli introducerade för den vackra salen i konservatoriet och sprang därefter ut på stan och njöt av sommarsolen. Vi hittade en restaurant som verkade mysig, men jag ger den inga högre betyg då jag hittade en vass glasbit i min mat.. Jag slutade snabbt äta efter det och slapp tack och lov att betala både maten och vinet.
I Brescia var det även dags för resans andra konsert. Tråkigt nog var vi i ensemblen ca 4 gånger fler än antalet besökare i publiken. What can you say!! Vi är omåttligt populära i Italien! Väl hemma passade vi på att ha en liten gårdsfest på vandrarhemmet vilket föga uppskattades av övriga gäster eller personalen..
På torsdagen kom resans absoluta höjdpunkt! Vi hoppade än en gång på bussen (ja… det blev lite för mycket av den varan..) och åkte upp till en vingård. En förre detta milanobo med familj hade tröttnat på stadslivet och flyttat upp i bergen för att odla druvor. Här fick nu vi en guidad tur för att se tillverkningsprocessen och så klart en vinprovning därefter. Fru Vinbonde hade dessutom ordnat med hembakad paj, prosciutto, salami, chokladsalami (!) och lite goda ostar. Helt fantastiskt gott!! Mätta och nöjda åkte vi sen vidare till Nervi. En liten stad precis vid havet. Trots hemska vågor kastade vi oss ut och tjöt av skratt varje gång en våg drev oss med. Med skräckblandad förtjusning kanske eftersom det fanns både klippor och kajaker att krocka med.
Slutligen kom fredagen och vi hade nästan en heldag ledigt att strosa runt i Milano och titta på duomo och alla andra fina byggnader där finns. Jag passade dessutom på att beställa in en smarrig tomat- och mozzarellasallad och en risotto. Underbart! Vi avslutade med en konsert i Sala Verdi på konservatoriet i Milano och den här gången var det fler i publiken än på scen. Fantastiskt gensvar från publiken! Efter konserten gick vi ett litet gäng till San Lorenzo. Ett torg där halva Milano verkade hänga. Otroligt mysigt. Folk satt utspridda i små gäng överallt och pratade. Tyvärr fick vi avsluta kvällen alldeles för tidigt för att hinna hem med sista tunnelbanan. Istället avslutade vi med ännu en liten gårdsfest och ett besök i en pizzabutik där de verkade ytterst roade av vårt besök.
På lördagen påbörjades resan hemåt. Vi övernattade strax utanför Rothenburg ob der Tauber och jag är lite ledsen att jag inte fick se staden som tydligen ska vara något extra. Man kan inte hinna allt helt enkelt. Istället stannade nästan hela gänget på den lokala puben för att fira vår sista kväll. Hela söndagen tillbringades än en gång på bussen innan vi slutligen nådde Orkanen igen.
För den tålmodige och bildsugne finns det alldeles för mycket bilder upplagda på picasa.
