liten snyltgäst...

Eller ja.. kanske inte så liten heller med sin stolta centimetern långa kropp. Han har byggt ett mäktigt trådverk utanför mitt fönster på kontoret.

Nu visar nedräknaren på ynka 5 timmar och 49 minuter kvar. Kan det inte åtminstone vara lunch snart...

har jag sagt att jag inte kan dansa?!

Jaja.. ok.. jag har tråkigt på jobbet... men det här är faktiskt sjukt kul!! =D

Alexandra dansar

drömmen om sol och salta bad...

Det är helt omöjligt att jobba idag. Vi är fem personer kvar inne på kontoret, och det är fler än jag som sitter och gäspar hela tiden och bara längtar ut. Efter en så här ljuvlig helg med timmar på stranden och massa mys finns det inte en endaste liten del av min varelse som vill sitta här inne i mörkret och lyssna på surret från datorn.

Den här helgen kändes verkligen som semester. Jag började än en gång fundera över hur mycket mer man borde ta vara på sin lediga tid. Månaderna i Japan kändes, trots sjukligt långa arbetsdagar och mycket stress, som semester varenda kväll och helg. Vi gjorde ju hela tiden något nytt. Såg någon ny plats. Gick på ett museum. Provade någon ny god mat. Nånting som drog bort tankarna från vardagsliv och arbete. Jag och Jo bestämde att vi i höst ska se till att göra mer semester av våra helger. Ska bli roligt!! Borde kanske skriva ihop en upptäcktsfärdslista? =)

lat eller bara långsam?

Attans... Så fick jag inte ihop mina tre träningspass den här veckan heller.. Trots idoga försök till planering. Och massor av skräp och glass och läsk har jag tryckt i mig. Verkar inte vara bra för mig med ett förhållande.. Den här veckan kan jag i och för sig få lov att skylla på "långsam upptrappning efter sjukdom", så nästa vecka kommer det utkristalliseras: har jag blivit lat, eller är jag lika träningssugen som vanligt?

sist.. men inte minst...

Ojojoj.. det ser verkligen inte bra ut det här... :S
Hur ska jag få bukt med detta nu då?!

nedtrappning...

Det märks att det trappas ner här på kontoret. Några har redan droppat för att gå på semester, en av dem för att aldrig komma tillbaka. Ytterligare några går och trånar efter fredag, då de går hem för flera veckors härlig lättja. Lunchrasterna blir längre och längre och tillbringas, om vädret tillåter, uppe på takterrassen i solen och med en ständig kamp mot vinden som försöker blåsa iväg både sallad och servetter.

Det är lätt att dras med i nedtrappningen och den sagolika längtan efter ledighet. Kommer bli en märkligt tyst och tom vecka på kontoret nästa vecka..

and i'm back in the game...

Så efter närmre en månads träningstorka var det igår dags igen. På grund av min lättja och att det fanns andra roliga saker att göra istället blev det ett riktigt ultrakort pass. Men det kändes så skönt att vara på gymmet igen!! Jag fullkomligt svävade över löpbandet och det kändes skönt att få använda musklerna lite igen. Visst kändes det att jag inte varit där på ett tag, men jag kände mig inte så matt som jag väntade mig efter magsjukan. Härligt!!!

Måste dock erkänna att det känns rätt bra i axlar och bröst idag trots att jag inte körde så hårt...

äntligen helg...

Efter att ha jobbat hemma ett par dagar sitter jag idag återigen på jobbet. Lite lättare att koncentrera sig här, men jag är inte i högform. Igår var jag helt matt och svimfärdig och tog mig med nöd och näppe hem till Jo innan jag stupade på hans säng. Det ska bli otroligt skönt med helg och det utlovade soliga vädret gör ju inte humöret sämre!! Jag och Jo planerar en skåneutflykt i morgon med den lilla marodören till hund han sitter hundvakt åt. Riktig liten terrorist som numera går under namnet Bin Laden.

Innan hemgång från jobbet ska vi ha en sista fredagsöl med en kollega som jobbar sin sista dag idag. Det verkar som att jag inte kommer kunna undvika den där fotbollen trots allt. Idag är det... eh... nåt land.. som möter... öh... nåt annat land.. Ska bli en spännande match!!

commence countdown...

Det har varit riktigt sega dagar sen semestern. Är otroligt mosig i huvudet och lite matt i kroppen. Inget jag känner hela tiden, men att orka hålla upp armarna för att tvätta håret var en liten pärs. Med tanke på att det nu dessutom är slut på de ljuvliga lediga fredagarna så var det dags för en ny liten motivationsräknare.

Jag har insett att min syn på hur lång en vecka är helt har förvridits. Varje gång jag kikar i outlook efter sista datum i veckan tittar jag automatiskt på torsdagen. Undrar hur lång tid det kommer ta att ställa tillbaka. Jag har förmodligen vant mig mer än jag skulle våga erkänna..