man vet att man sovit för lite när...

... det går åt en halv burk concealer för att täcka de mörka ringarna under ögonen...

reiseleiter...

Än en gång, i sann reseledaranda, är jag på ett nytt hotell. Den här gången har jag hamnat på Tegnerlunden ett stenkast från Drottninggatan i Stockholm. Att gå in här kändes ganska mycket som att gå in i ett vanligt litet sovrum.

 
Även den här morgonen behövde jag gå upp omänskligt tidigt, om än inte riktigt lika omänskligt tidigt som vanligt. Jag lyckades tjata mig till att komma lite senare och fick därmed sova nästan en timme längre i morse. Halv 5 ringde klockan. Morgonstund har guld i mund.

Nu ska jag äntligen ta och krypa i säng efter god middag och dryck med mina kollegor. Har varit väldgit trevligt, men jösses vad trött jag är... en heldag i möten har ju inte gjort mig piggare direkt.. I morgon blir det lite jobb på kontoret här i Stockholm för att sen åka neråt Skåneland igen och tillbringa helgen hos storebror med familj. Som jag saknar de små liven!!! Var alldeles för längesen jag fick gosa och busa med dem nu.

 Over and out från Nueva Estocolmo!

regel utan undantag...

Jag anser mig själv vara en hyfsat frisk och sund människa. Inte förmer än någon annan på något sätt, men jag blir som regel inte sjuk av att sitta bredvid hostande människor på bussen eller av snörvlande kollegor. Jag tränar och äter allsidigt och slarvar så klart ibland för den mentala hälsans skull. Ändå verkar det fullkomligt omöjligt för mig att träffa mina brorsbarn utan att bli sjuk om de så bara har en liten snorbuse på glid.

I helgen var jag hemma hos familjen där även bror med familj var. Jag visste ju redan innan att barnen var sjuka och blev även tillfrågad om det var ok att vi sågs. Jag vill ju så gärna träffa dem, så dum(snäll) som jag är så ville jag ju det.. Idag sitter jag här. Tung i huvudet och kliig i halsen. Lite irriterad hosta och en och annan tillfällig snörvling. Vill inte bli sjuk.. vill inte.. Vill Inte.. VILL INTE... Inte nu när träningen flyter så bra...

Ikväll ska jag åka hem och bädda ner mig i soffan framför en film.. Slopa träningen ett par dagar och se hur det känns till helgen.. Ska inhandla Kan Jang och Chi San och allt vad det nu kan heta på väg hem.. kanske till och med lite godis. Har hört att det är bra när man håller på att bli sjuk...

the sleep of the dead...

Har känt mig lite trött ett par dagar.. och måste nog erkänna att jag kanske slarvat lite med sömnen och inte gått och lagt mig när jag borde. Så ja, inte så konstigt kanske. Igår när jag kom hem från jobbet var jag så där slut-på-veckan-trött som man bara kan känna sig på en forsdag och skulle bara vila lite på soffan efter maten innan jag skulle gå till gymmet. Kl 18 somnar jag.. och vaknar 4 timmar senare för att notera att jag sovit väldigt länge och att jag inte kommer gå till gymmet idag.. för att återigen somna om där på soffan. Nästa gång vaknar jag kl 00, går upp och borstar tänderna och kryper ner i sängen för att sova på till kl 8. Inte en dålig natts sömn det där!! =)

sömnlös på IKEA...

Inte helt oväntat så kan jag inte sova.. Jag är så fantastiskt bra på att vända på dygnet. Mina planer är alltid (som vanligt) otroligt ambitiösa och jag ska så klart gå upp tidigt varje morgon och gå en lång promenad innan frukost. Men det tar sällan mer än ett par dagar innan jag vänder uppochner på allt och aldrig kryper i säng före 2 eller ur säng före 11. Och så klart ingår också den traditionella 2-timmars tuppluren på soffan framåt eftermiddagen.

Har hur som helst varit på IKEA idag!!! Som jag längtat!! Den där butiken har någon märklig makt över mig där helt plötsligt allt verkar som en bra idé. Trots att jag vet att köksskåpen bågnar av all last och dörren till klädkammaren knappt går att stänga, så samlar jag på mig än det ena än det andra i den där stora gula påsen. Den stora gula påsen byts inom kort ut mot en kundvagn som fortsätter att fyllas. Fattar inte hur det kan bli så dyrt.. allt är ju så billigt!!!

Nä.. nu är det väl dags för ett nytt tappert sömnförsök...

hektisk juletid... var är min julefrid!?

Vilken vecka... Efter det här vet man att man lever!! Jag har klarat av ett joggingpass, sent möte på kontoret, körrep, brödsjungning med julsånger, genrep, julkonsert, besök hemma i hässle, baka lussebullar och pepparkakor, promenad med gammal (dock inte till åldern...) vän, fylla 30, fest långt inpå småtimmarna, ytterligare körrep och 2 julkonserter, pubkväll (där dock endast mineralvatten slank ner på grund av sviterna från dagen innan), baka två tårtor, mer körrep och julkonsert, restaurangbesök samt mamma med make på tårtefterätt.

Nu äntligen börjar lugnet lägga sig hemma i lägenheten och jag ser fram mot en skön avslutning på veckan framför tv-n. För i morgon drar det igång igen... det vankas nya projekt på jobbet med resor till metropolen Södertälje, massa luciaåtaganden, släkten hem på middag, luciakonsert samt nån julshow med Lasse Berghagen av alla människor..

Men nu... tv!!

i hate mondays...

Måndag igen.. Så kallt och mörkt ute och så varmt och gott under täcket... Jag vill verkligen inte gå upp. Vill bara få sova lite till.. 15 minuter till. 10. 5 då? Så snart man väl sparkat igång veckan rusar den iväg och så är det snart helg igen. Men gud vad jag hatar måndagar...

tillkorsetkrypning...

Kanske är det så.. att det är dags att krypa till korset nu. Att inse och högljutt proklamera att det var ganska korkat att springa sådär långt förra veckan utan att långsamt ha trappat upp avståndet. Det har tagit alldeles för lång tid för kroppen att återgå till normaltillstånd, och nu känns det dessutom nästan som att en förkylning är på gång. Jag har ont i halsen (mer än den där vanliga lilla rodnaden som aldrig verkar gå bort).. Känner mig dessutom sjukt trött med en tryckande huvudvärk och vaknar med känslan av att en ångvält kört över mig.

Får bli en lugn träningsvecka. Ingen konditionsträning utan bara lite lättare gym om det känns bra. Och nån promenad kanske. Till helgen bär det återigen av till brodern och svägerskan så då lär det bli slappande, godis och god mat än en gång.

vilken natt...

Har tillbringat natten hos min bror och svägerska. För enkelhets skull sov jag och svägerskan i barnens rum, där jag delade säng med den 2-åriga brorsdottern och svägerskan med den 4-åriga brorsonen. Såna där småttingar verkar vara väldigt kontaktsökande i sömnen. Hela natten har jag haft ett par små fossingar som legat och trampat mot mitt lår eller mot min rygg. Lite då och då kom en arm farande som man fick ducka för bäst man kunde.

För mig som har väldigt svårt att somna under alla omständigheter som inte innefattar total tystnad, beckmörker och rörelsefrihet blir detta lite smått störande för min skönhetssömn. Men eftersom hon är så bedårande söt och de små fossingarna så mjuka kunde hon nog kommit undan med det. Om det inte varit för storebror det vill säga. Han bröt tystnaden.. vilket är ännu värre... Eftersom han har mandlar stora som en mindre kontinent snarkar han en del. Lägg till det att han verkar ha börjat drömma en hel del och därmed mumlar lite i sömnen och då och då låter som att han börjar gråta.

Under nattens första timmar, då svägerskan fortfarande satt och slet med jobb, studsade jag mellan min säng och hans som en gummiboll för att se vad som var fel så att han skulle hålla sig tyst så att jag skulle kunna somna nån gång. Det verkade dock aldrig vara något mer fel, i alla fall inget allvarligare än att mamma ännu inte låg vid sidan om. Till slut kom svägerskan också och la sig och då blev han lite lugnare.

När lugnet äntligen började lägga sig gjorde katten inträde. Efter idogt jamande utanför sovrumsdörren blev han insläppt och spann högt och ljudligt, tacksam för mattes uppmärksamhet. När klockan ringde vid 6 önskade jag mig innerligt några ynka minuters sömn till...

tvåsovare..

Vilken chock man får när de där "bara 5 minuter till" helt plötsligt har resulterat i att klockan är 14. Hade inte direkt några mer storslagna planer för dagen än att städa och kanske gå en promenad, men nu känns dagen på något sätt redan gången. Frukost vid halv tre-snåret tillhör ju inte direkt vanligheterna.

Festen igår var dock riktigt kul!! Istället för den vanliga köksfesten lyckades vi få till nån alternerande fest där alla verkade gå som ett lämmeltåg mellan rummen så det ena av dem nästan alltid var tomt. Än en gång har vårt värdpar lyckats få till en riktigt bra fest där alla verkar trivas och prata med alla. Och framåt småtimmarna plockades lips och dansmattorna fram för en liten extra boost.

snoozarnas drottning...

Ännu en morgon låg jag som klistrad i sängen.. Klockan ringde som vanligt och jag tryckte på snoozeknappen så länge det bara gick. Bara 15 minuter till.. och 5 till... 5 minuter till.. det gör ju inget... Till slut har jag snoozat en halvtimme och hinner så klart inte äta någon frukost hemma idag heller.. Hur gör de där morgonmänniskorna egentligen? De som vaknar med ett leende, helst lite för klockan ringer, och skuttar ur sängen starka och redo att börja en ny dag. Finns det några såna förresten? Eller är det bara jag som inbillar mig att andra tycker att det är roligare än jag gör? Jag är alltid precis lika trött oavsett när jag gick och la mig och har ingen lust alls att sticka ut fötterna utanför det gosiga täcket.. eller att lyfta huvudet från den fluffiga kudden..

Jag tror att jag har börjat bli en av de där människorna jag lovat mig själv att jag aldrig skulle bli. En som bara upplever veckodagarna som ett ständigt tugg, ett nödvändigt ont, och som bara längtar efter helgen. Veckorna följer ungefär samma mönster varje vecka. Måndag och tisdag känns segare än segaste sega.. Sen kommer onsdagen och då är man helt plötsligt lite förvånad att man redan är mitt i veckan. Körövningen på onsdagskvällen brukar höja upp humöret ytterligare. Därefter kommer torsdagen och med den förvåningen och glädjen över att "i morgon är det fredag!!". Sen är det ju fredag!! =)

I hate Mondays...

Så satte måndagsångesten in igen.. Detta eviga ekorrhjul av återkommande måndagar. Jag vet att veckorna går ganska fort.. alldeles för fort till och med.. men vad hjälper det mig nu? Jag vill ju bara hem och lägga mig igen. Få vara ledig.. bara lite till...

suris...

Oj då.. det här var visst lite utav en surisdag.. Känner mig bara trött och hängig och vill hem och sova. Vissheten om att det här kommer bli en väääldigt lång dag ökar ju inte riktigt på lusten att ta tag i den. Först jobb, månadsmöte, mingel (jaja, det låter ju kul) för att sen ta mig till stadsdelen i Malmö som Gud glömde (aka Husie) och öva med kören inför konserten nästa vecka. Kommer inte att komma hem förrän vid 22-snåret ikväll heller och så var ännu en träningsdag förstörd. Jag lär ju inte orka när jag kommer hem...

Väckarklockan - Alexandra: 6524 - 1

Idag vann jag faktiskt över väckarklockan!!! Jag vaknade 05:44 och tänkte "Gud så skönt att jag har en hel timme att sova kvar!! Jag ska bara gå en kort tur till toaletten för att få en så skön timmes sömn som möjligt." Väl inne på toaletten hör jag min väckarklocka ringa 05:45.. Mitt virriga nyvakna jag har tydligen lite svårt för det där med klockan... Jag övervägde faktiskt för en stund att krypa ner i sängen igen och snooza i en kvart-halvtimme sådär.. men jag stod emot!! Känner mig inte piggare än vanligt dock.. så jag vet inte om jag skulle säga att det funkar.. =)

Väckarklockan - Alexandra: 6524 - 0

Det pågår verkligen en kamp i mitt sovrum varje vardagsmorgon. Och så har det varit sedan urminnes tider.. (mitt urminne alltså). Varje morgon ringer klockan ilsket... Jag snoozar.. Sen ringer den igen... Jag snoozar... Sen ringer den igen och igen ... Jag snoozar.. Sen ringer klockan på skrivbordet också. Jag ignorerar den totalt. Mina grannar måste verkligen älska mig... :)

Så till slut måste jag ju gå upp.. Trött och eländig masar jag mig in i badrummet och skulle ge vad som helst för att få krypa ner under det gosiga duntäcket igen..

seg i bollen...

Har känt mig lite trött och hängig i kroppen och knoppen idag... Inte snuva eller hosta, men lite ont i halsen och förbaskat trött och tung. Inte kul ju!! Jag som skulle ut och springa idag! Jag får absolut inte bli sjuk nu när jag har kommit igång med träningen så bra!! För att inte utmana ödet så tar jag en lugn kväll på soffan. Har köpt lite god frukt att mumsa på för mängder av c-vitamin och antioxidanter och den nya favoriten turkisk yoghurt med valnötter och honung. Sen får jag se hur jag känner mig på söndag kväll. Kanske ett litet gympass?

Har förresten kommit på den optimala belöningen om jag lyckas klara mitt mål som jag satt upp till min födelsedag!! Jag är grymt sugen på en pulsklocka med gps, men den är ju så sinnessjukt dyr.. Men som kombinerad jag-är-så-bra-som-nådde-mina-mål och 30-årspresent till mig själv skulle jag ju kunna vara värd den. Eller?

kvällens stora fråga...

.. är man en tant om man går och lägger sig kl 21?!

Zzz.. Zzz...

Den där sängen ser allt bra skön ut... jag vill krypa ner igen....

simsalabim...

Hela dan idag har jag känt hur det liksom spritter till i kroppen av längtan att gå och träna. Jag såg fram emot att komma till gymmet. Men nånstans gick det snett..

Jag skulle bara hemom och lämna maten jag handlat och byta om, men som genom ett trollslag försvann all lust sekunden jag klev innanför dörren. Jag blev helt plötsligt obeskrivligt trött, hungrig och allmänt osugen på att gå och lyfta skrot.. Så jag fastnade..

1½ timme senare tvingade jag mig iväg trots allt, men har nog aldrig kört ett så menlöst pass.. Hade ingen lust alls.. så typ 40 minuter senare bar det av hem igen.. Här sitter jag nu.. hungrig som en varg...

sömning...

Varför är det så tokomöjligt för mig att komma i säng i tid?! Jag är så fruktansvärt trött hela dan, och framförallt på morgonen när jag måste masa mig ur den varma sköna sängen med de mjuka kuddarna.. men när borde gått och lagt mig för längesen är jag piggast i hela världen. Och så klart så kommer jag på miljoner av "jag ska bara" både före och efter jag gått och lagt mig. Min kropp vill sova, men min hjärna ligger och småpratar hela tiden... "Du, du... vad ska vi göra i morgon?! Du, du, du.. du glömmer väl inte att..?? Du, du, du, du!! Du somnar väl inte?!" Varm mjölk sägs väl vara mirakelmedicinen.. men vet inte om det riktigt faller mig på läppen... Spikmatta kanske?