so this is the end...

...trying to pick up the pieces of my broken heart...

bästa medicinen...

Ingenting botar heshet och förkylning som en stor kopp chaite med mycket kanel på. =)

plats på avbytarbänk...

1 julsjungning,4 julkonserter och 9 luciatåg blev istället 1 julsjungning, 3 julkonserter och sabbade stämband. Efter lördagens sista konsert gav rösten upp och jag fick tillbringa återstående framträdanden på avbytarbänk. Måste säga att det var det finaste luciatåg jag någonsin sett!! Bildbevis kommer förmodligen senare.

1 down... 13 to go...

Nu har vi fått schemat för måndagens alla luciatåg med kören. Efter lite snabb sammanräkning har jag insett att jag från torsdag kväll till och med måndag kväll kommer att ha avverkat:
1 julsjungning
4 julkonserter
9 luciatåg

Känns som en riktigt bra start att jag i morse vaknade rosslig i halsen och har hela dagen haft den krypande jag-håller-på-att-bli-sjuk-känslan i kroppen..

Äh, nu kör vi så det ryker!!

man vet att man sovit för lite när...

... det går åt en halv burk concealer för att täcka de mörka ringarna under ögonen...

hur länge kan man undvika det oundvikliga...

Jag vandrar omkring i limbo. Stundvis känns det helt som vanligt, det vill säga alldeles fantastiskt. Jag intalar mig att vi visst har en framtid och att det kommer att bli bra på ett eller annat sätt. Nästa sekund inser jag att jag inte kan leva som han vill och att våra drömmar faktiskt är helt oförenliga. Men hur gör man slut på något som känns så underbart bra? Hur väljer man något man vet att man hatar framför något som är härligt, även om man vet att det inte kommer att gå...? Det är inte rättvist att behöva fatta ett sånt beslut... Det gör fysiskt ont i bröstet och jag kan knappt andas..

Inför stundande invigning av citytunnelen arbetar de frenetiskt med att sätta upp en rejäl scen som vi kan stå på. Jag menar, man måste ju hålla doakören nöjd och belåten. =)

Det är imponerande vilket tempo de har haft under bygget. Man frågar sig om "vanliga" byggnadsarbetare och scenbyggnadsarbetare härstammar från samma arbetskategori...

det gör även ont när knoppar vissnar...

Konstigt... hur mycket man än blivit förvarnad.. så gör det ändå så ont när man märker att det börjar gå sönder... =(

har du tukla med den?

I dagens affärssamhälle kan det ibland vara lite svårt att veta hur man ska hantera olika situationer som man kan hamna i. För att snabbare kunna vidta rätt åtgärder har vi idag fått en utbildning i problemlösning. Se film för att bli fullärd.

är det månne en förkylning som smyger sig på...

Huvudet känns tungt som bly.. jag känner mig ovanligt medveten om att jag har en hals.. jag nös så att en kollega började klaga på koncentrationssvårigheter... är det månne en förkylning som smyger sig på...? =(

hej mitt vinterland...

Hur gick det här till? I morse när Johannes kikade ut genom fönstret och sa att det var snö så trodde jag knappt mina öron. När jag sen tittade ut trodde jag knappt mina ögon. Så har alltså den strängaste vintern i mannaminne börjat.

Efter att ha hört ett par kollegors berättelser om frusna lås som tinats med hårfön och spännande cykelturer känner jag mig väldigt nöjd med att ha tagit bussen. =)

drinkar med volym...

Fredagsdrink på Volym med Johannes och hans syster Anna. Har nog aldrig sett så varsamt förberedda drinkar. =)

tunnellen...

Visst är det snällt av citytunneln att skapa en nedräknare till min födelsedag!! =)

det var samtalet som fick bägaren att rinna över...

När man blir anställd på ett företag får man oftast ta över telefonnumret från någon tidigare anställd. Det fick även jag. Mitt problem är att killen som tidigare hade mitt telefonnummer var en av företagets grundare och därmed en något "viktig" person. Han körde dessutom nåt eget företag vid sidan om som han angav samma telefonnummer. Av någon anledning har han inte avregistrerat mitt nummer på sitt företag, vilket innebär att jag titt som tätt får samtal till honom från diverse myndigheter och försäljare. Trots att jag nu varit anställd här i 4½ år.

För ett år sen skickade jag ett mycket vänligt mail och bad honom avregistrera numret, men inget har hänt och han hörde aldrig av sig. Efter ytterligare säljsamtal skickade jag nu ett mail till med lite mindre vänlig ton och hoppas innerligt att han får tummen loss den här gången. morr...

tre helger – tre dress codes…

Det är inte utan att de senaste tre helgernas utstyrslar har varit lite skiftande. Från dracula/djävul till förra helgens bal till denna helgens mjukisbyxor och tröja med chokladfläckar.

Trots väldigt stressiga dagar förra helgen blev det väldigt lyckat!! Konserten gick bra och balen blev riktigt fin och rolig! Söndagen bjöd på en konstig och till början helt oförklarlig träningsvärk. Johannes klagade över träningsvärk på samma ställe så till slut drog vi slutsatsen att det måste vara dansmusklerna som är helt otränade.

Bildbevis från förra veckans bal. Tack och lov finns det inga bildbevis från den här helgen. =)

vilken resa!!!

Kolla punkt 43!!!! =D

greve dracula och hans unga mö…

Det var en riktig brakfest i helgen av sällan skådat slag och aldrig förr har jag sett så många innovativa maskeradkläder. Favoriten var nog en kille som klätt ut sig till gravsten och gick omkring med en stor frigolitgrav runt sig. Det låg till och med lite höstlöv sprida över stenen. =)

Killen som bjudit in oss delar en lägenhet på drygt 200kvm med tre andra och deras kök var ungefär i storlek med mitt vardagsrum/kök. Ungefär 120 personer hade tackat ja till festen och det vimlade verkligen av folk precis överallt. Som vanligt uppehöll sig en stor andel av skaran ute i köket samlade runt den gigantiska köksön.

Vi frågade oss under kvällen varför man inte åker till Köpenhamn oftare för utgång, men på väg hem fick vi svaret. Nu hade vi en tågresa framför oss och lite lätt illamående såg jag inte fram emot detta. Men det fick gå tänkte jag. Blev mindre glad när tåget (som varit aviserat Malmö) stannar vid Kastrup med meddelandet att det kommer att gå ersättningsbussar till Malmö. Så in i en buss, genom den hemska tunneln med flimrande ljus, vidare via Svågertorp och sen slutligen efter en gungande och kallsvettig busstur var vi äntligen på fast mark i Malmö.

svart är det nya röda...

Nedrans Buttericks... Från deras webbutik beställde jag en fin alldeles knallröd klänning inför halloweenfesten i helgen, men vad är det som ligger i paketen? Jo, samma klänning men SVART!! Så trött man blir.. Idag ska jag gå till deras butik här i Malmö och vara lite jobbig (är dock sjukt dålig på att vara jobbig i butiker...) så vi får hoppas jag får lov att byta. Håll tummarna nu!!!

mina största fans...

Jag har idag blivit varse att största delen av min blog-fanclub är familj/vänner till en av mina kollegor. Spännande och lite läskigt. Massa människor (dvs typ 2-3 stycken) som jag inte känner. Jag kände genast kravet stiga lite...

Så..

Hej Kims familj/vänner!! =)

varsågod att slå dig ner här och vänta…

Idag var en riktig väntrumsdag. Jag har alltid haft lite problem med exem, och idag skulle utredningen av varför fortsätta. Jag kom till Läkarhuset i ganska så lagom tid, sisådär 10 minuter före min bokade tid. 50 minuter senare tyckte jag att det var lite väl lång tid för att vara en normal försening, och mycket riktigt, det hade på något sätt inte blivit registrerat att jag kommit dit. Hur som helst så fick jag snabbt komma in i ett undersökningsrum och det tog max 5 minuter innan jag var klar.

Därefter bar det av till en Citykliniken för att få min tredje och sista Twinrix-spruta. Nu borde det ju gå fort, tänkte jag lite stressat för mig själv, när andelen resande folk är lite mindre. Tji fick jag när jag träder in i väntrummet och minst 3/4 av Lunds pensionärer sitter och väntar på att få sin influensaspruta. Jag sjönk ner i en stol och försjönk i min bok. Könumren tickade dock upp relativt snabbt och sen var jag på väg igen mot jobbet.

Så, nu sitter jag här, med ett litet plåster på vänster axel och lite storebror-har-slagit-mig-på-nerven-smärta, och en gigantisk lapp på vardera skuldra som ska sitta till på onsdag. Det vill säga att nu råder det tränings- och duschförbud till efter avläsning på torsdag. Ska bli kul att se när kollegorna börjar rynka på näsan och undra vad det är som luktar. :P

min sänghimmel…

När får man gå och lägga sig?! =)

får jag gå hem nu...?

Två påhopp från kollegor på en förmiddag. Nu känner jag för att packa ihop och gå hem.

vilse i pannkakan...

Det har visat sig att Jo är riktigt vass på att göra pannkakor. Han häller smet i den perfekt heta pannan med snits i handleden. Han vänder pannkakorna i luften med en lätt knyck och får dem perfekt gyllenbruna och så tunna så de blir lite knapriga i kanterna. Jag är urkass på pannkakor. Jag har oftast tagit den enkla vägen ut och gjort plättar för att jag aldrig lyckas vända dem ordentligt..

Nu när jag har varit gräsänka ett par dagar då Jo är iväg på jobb, så bestämde jag mig för att öva. Så, fram med ägg, mjölk, mjöl och rejält med riktigt smör. Sen stektes det pannkakor så det stod härliga till. Måste erkänna att jag är ganska nöjd med resultatet. Fick väl dock inte riktigt in den rätta vända-i-luften-knycken.. men det kommer. You just wait!

på ålderns höst…

Det här var verkligen en helg fylld av släkt. I lördag-söndag var vi hos brodern och svägerskan och kidsen för att fira svägerskans födelsedag. Även mamma och hennes man samt svägerskans föräldrar var där, så det blev mycket släkt på en gång för stackars Jo. =)

Igår åkte vi sen till Helsingborg för att först gå på Väla och köpa the last finishing touch till min nya mastodontsäng (bildbevis kommer så småningom) och därefter till Jo’s farmor och farfar på söndagsmiddag.

Jag kan bli så fascinerad av gamla människor. De har verkligen så mycket att berätta om livet och verkar alltid ha levt så spännande liv. Jo’s farmor berättade om då hon under kriget jobbade på sjukhus i Finland och med allt vad det innebar. Jag hoppas att jag en dag också kommer kunna sitta och berätta fantastiska saker för mina barnbarn nån gång på ålderns höst.

here dances the bride…

Jag är ganska traditionell av mig. Kanske framförallt vad gäller bröllop. Har väl alltid drömt om att sakta skrida fram längs med altargången i min långa vita klänning. Jag kunde dock inte låta bli att brista ut i ett stort leende inför denna något otraditionella ingångsmarsch. =)

tvetea…

Man brukar ju prata om att tvesula. Ett välkänt begrepp, åtminstone för varje skåning (ni övriga skulle kanske inte kalla det sula utan sovel). Idag testade jag en ny variant jag skulle vilja kalla tvetea. Jag testade med Lipton Jordgubb och Citron. Tycker faktiskt det blev en ganska lyckad kombination med jordgubbens sötma och citronens syra. Kan rekommenderas! =)

mitt i jobbsmeten…

Så här i begynnande vintertid börjar min hud genast att göra uppror.. och värre lär det bli. Framförallt händerna visar tydligt sitt missnöje och blir torra som sandpapper. Detta leder till ett konstant insmörjande och kladdande, vilket i sin tur leder till att hela min arbetsplats har ett tjockt kleggigt lager över alla tangenter, mus, telefoner, muggar… alles!!

september... be gone!! come october..

September månad var ingen stolt träningsmånad. Av förklarliga skäl. Två veckors förkylning följdes av två veckors ryggont så antalet reggade träningstimmar var ringa 7,5 timme.. och det inklusive ett par timmar promenader. Nu hoppas jag på en fortsatt frisk höst och lite bättre spark-i-baken-förmåga så att jag inte landar på soffan hela kvällen de få kvällar jag är hemma hos mig, utan att jag faktiskt masar mig till gymmet/löpspåret.

Jag försöker just nu att använda balen om en månad som lite motivation. 32 dagar och 2,5kg ner, det borde ju inte vara en orimlighet!! Heja Alex!!!

bubbel och blinds...

Skumpa och poker på jobbet. Life is good!! =)

oslo runt på 6 timmar…

Oslo ligger bra mycket längre bort än man kan föreställa sig... Bilresan upp efter jobbet i fredags kändes mer eller mindre evighetslång. Kan väl i och för sig bero på att vi “bara” skulle stanna till vid Center Syd i Lödde, och inte kom därifrån förrän drygt ett par timmar senare. Väl framme i Oslo var det bara till att bädda in och gå och knyta sig.

Under lördagen tog Jo’s ena halvbror oss med ut på en mastodontvandring utan dess like. Vi promenerade runt i Oslo i 6 timmar med endast ett kortare stopp på Burger King för att fylla på depåerna. Vi strosade självklart upp och ner längs Karl Johan och såg därmed både det riktigt coola operahuset och det kungliga slottet. Vi traskade vidare mot Oslos svar på Västra hamnen (Aker Brygge) och drömde om sommar och uteserveringar.

Efter en stunds promenerande var vi framme i Vigelandsparken. Här har skulptören Gustav Vigeland löpt amok och fått utlopp för sin fetisch för nakna människor. Här fanns nakna människor i alla de aktiviteter, åldrar och positioner. Den märkligaste var nog en man som såg ut att bolla med en 4-5 stycken spädbarn varav en såg ut att sparkas iväg av hans ena fot. Ytterst märkligt..

Frånsett att det var något kallare och mer höstigt än jag hade väntat mig, så var det en riktigt mysig helg. Skönt att komma iväg på en liten minisemester. Fick dessutom träffa båda halvbröderna och “svärfar” med fru. Har inte hört några klagomål än, så jag hoppas att jag blev godkänd. =)

lugnt och skönt...

Av rent praktiskt logistiska skäl tog jag i morse bussen till Malmö istället för tåget. Vilken otrolig skillnad!!

Tåget på morgonen är alltid överfullt oavsett vilken avgång man väljer. Man får oftast stå upp och om man har otur tillbringar man hela resan upptryckt mot en dörr i vestibulen. Eftersom man oftast har tokcyklat till stationen är man fullkomligt genomsvettig men det finns inte riktigt utrymme för att börja böka av sig jackan.

På bussen var det lugnt och tyst. Inte speciellt mycket folk, utan många säten var tomma. Efter en kort, stilla promenad till bussen kunde jag i lugn och ro sjunka ner i mitt säte och läsa min bok. Innan jag visste ordet av så var jag framme. Nu hade jag dessutom turen (eller snarare planerat det så) att jag hade min cykel precis vid busshållplatsen och kunde cykla den återstående sträckan till jobbet, men allt som allt tog det bara lite drygt en halvtimme. Det slår minsann tåget!!

åka på tur...

Så äntligen är helgen här igen!! Den här veckan har känts ovanligt lång bara för att jag längtat så mycket till helgen. Idag, direkt efter jobbet, hoppar vi in i bilen och beger oss till Oslo. Jag har bara varit i Oslo en gång tidigare för typ 15 år sen (oj.. är jag så gammal...) och då endast för några timmar. En klassisk norgekryssning. Ska bli riktigt kul att få lite mer tid att strosa runt och känna in staden lite.

Jo har två halvbröder i Oslo och vi ska bo hos den ena av dem. Dessutom ska vi träffa Jos pappa med fru. Nästan så att det är lite nervöst.. =)

Bara 7 timmar och 15 minuter till avfärd!! =)

njutbart?

Igår var det veckans körövning. Den repertoar som vår maestro har plockat fram inför årets höstkonsert är minst sagt... annorlunda. Jag kan väl inte direkt säga att jag sällar mig till de som uppskattar nyskapande och rent ut sagt konstig musik, och därmed kommer den här terminen att bli en prövning. Någon som uppskattar det här?

note to self…

Ta med till jobbet i morgon:

• Sovsäck
• Mössa
• Fleecefilt
• Vantar (utan fingertoppar för bästa tangentbordsprecision)
• Raggsockar
• Två yllekoftor
• Termobyxor
• Varm choklad (glöm ej grädden!!)

tappat sugen...

Det här är inte roligt... inte roligt alls... Jag bara fortsätter att gå upp i stadig takt, och har nu gått upp 5kg av de stolta 9kg jag kämpade så hårt för att gå ner. Jag hatar det. Så innerligt hatar jag det. Samtidigt vet jag inte hur jag ska kunna lösa det, för det finns inte lika mycket tid som tidigare. Och den enda tid som kan prioriteras ner är tiden med min pojkvän.

Som jag tappat sugen nu... I morse när jag ställde mig på vågen rasade verkligen allt.

valdigt engagerad...

Konstigt.. jag som aldrig brukar vara speciellt engagerad i valet överhuvudtaget sitter nu och konstant F5:ar för att få se valresultatet. Är lite förundrad över att inget distrikt i hela Skåne har rapporterat in sitt resultat..

tivoli…

Förra helgen bjöd inte endast på dans utan även Tivoli. Då min mamma fyllde 60 (för snart ett år sen…) bestämde vi att det var roligare för henne med en heldag med barn och barnbarn än att få ännu en orkidé att ställa i fönstret. Sagt och inte gjort på väldigt länge.. men till slut så!!

Vi hann knappt komma fram till Köpenhamn innan den obligatoriska röda pölsan intogs på stationstrappan.

Det sköts även luftgevär och med lite gemensamma insatser lyckades det skjutas ihop till en liten nalle. Måste dock pinsamt nog erkänna att det inte var mina insatser som bidrog till några vinster… Däremot var det jag som fick nallen! =) Gav den dock vidare till brorsdottern och sa att hon fick den av Jo. Han fick många pluspoäng på ett bräde.

Kidsen ville åka precis alla karuseller som fanns och som vuxen måste man ju tråkigt nog se till att barnen får ha lite roligt. Hemskt tråkigt att de var så små att de oftast var tvungna att ha vuxet sällskap… =) Till min stora förtjusning hittade jag dessutom en skidsimulator och var tacksam att jag inte slog mig lika mycket i verkligheten som på skärmen.

 

Ytterligare ett par vinster blev det så att kidsen fick varsin giraff som det sedan var ett elände att hålla reda på att de följde med.

Efter sista turen i berg- och dalbanan bar det av till en restaurang där det serverades en rejäl buffé så att alla skulle stå sig hela resan hem (som inte slutade i Malmö för alla.. då var ju egentligen buffé lite i överkant..).

val-idioter...

Jag förstår inte.. Jag må vara en stel gammal tant utan humor, men jag förstår inte vitsen. Om man har rättigheten att rösta, så tycker jag att man ska göra det. Jag kan väl dock ändå förstå att man av vissa skäl väljer att låta bli. Jag kan också förstå att man som en stilla protest väljer att rösta blankt, även om jag aldrig skulle göra det själv.

Vad jag däremot inte förstår är hur man kan vara så pubertal att man tar sig iväg till en vallokal för att fylla i nåt blaj blaj på en valsedel och stoppa i ett kuvert!! Vad är vitsen liksom? Jag ringade in min absoluta favorit. Väldigt moget. Kommer säkert att föra demokratin framåt.

dancing and diving…

Förra helgen bjöds det på sprakande dansshow på Dockan i Malmö. Jag och Jo hade den stora turen att en av hans vänner bor mitt över scenen på fjärde våningen med en stor härlig balkong. Alla dansarna var väldigt duktiga och hade använt sig av ljus och skuggor på ett riktigt snygg sätt. Jag beundrar dessutom dessa simmare som dök ner i det kalla vattnet iklädda endast tunna bomullskläder.

Som vanligt då det händer något är jag där med min kamera. Det var svårt att få tydliga bilder då alla rör sig mycket och det är lite dåligt ljus, men några hyfsade shots blev det.

     

valvaka de lux...

Fint ska det va!! =)

immobil...

De senaste dagarna har jag haft något alldeles sinnessjukt ont i ryggen.. Jag känner konstant av en molande smärta, för att lite titt som tätt känna ett rejält knivhugg i svanken. Böjde mig ner mot golvet i morse och höll på att inte komma upp igen.. Min plan att ligga och vila framför TV-n igår kväll funkade dåligt, eftersom det där halvliggandet inte är speciellt behagligt alls. För att inte tala om att vända sig i sängen.. Kotknäckaren nästa?

nåja.. vad är en bal med MAK?

Planer har börjat smidas. Det är dags för bal med kören!! Som lite extra grädde på toppen firar kören i år 10-årsjubileum och det kommer nog därför att bli lite extra fint! Jag har inte haft möjlighet att vara med på någon bal med kören trots mina snart 4 år där, så jag ser verkligen fram emot det. Ska bli spännande att se om jag kommer i min studentbalklänning än en gång, och så måste vi hyra frack till Jo. Åh vad kul det ska bli!!! =)

mera argtrött....

Som om inte tidigare inlägg var nog, så var det några snorungar som hade luftat min cykel i natt på Malmö C. Så dagen började ju riktigt bra redan från första stund.

argtrött....

Jag känner mig så otroligt arg och trött på allt att jag bara vill resa mig upp och gå. Jag har inte längre någon lust att bjuda på något eller anstränga mig mer än nödvändigt. Det ger mig ingenting. Jag förstår inte heller hur det kan anses vara min privata angelägenhet att det ska gå vägen. Men så är det tydligen om man är konsult. Då förväntas jag offra av mitt privatliv, utan att få något för det.

Ny profil är skapad på Monster, om än ganska tom än så länge. Ett första babysteg i rätt riktning.

murens fall...

Sedan vi bytte våning för vårt kontor, har vi kommit lite närmre våra grannar än vad vi kanske skulle önskat. Våra kontor skiljs endast åt av en glasvägg där vi på vår sida sitter och (försöker..) jobba medan de på andra sidan har sitt fika/konferensrum. Det har även visat sig att de flesta på det andra kontoret är flitiga nog att ta med sig lunchlåda som de äter i fikarummet. Detta leder till att då de tar lunch, kan lika gärna vi ta lunch också. Det är ett farligt kackel när de sätter igång.. Vi har även fått ta del av deras säljstrategier och planer på att ta över världen (tilläggas ska att de säljer porslinstomtar...). Ett och annat cocktailparty har de också haft.

Men nu är den på väg ner!! Två gubbar sliter med att bära ner alla väggens glasskivor för att ersätta dessa med en mer regelrätt vägg som förhoppningsvis ska vara något mer ljuddämpande. Äntligen!!! Vi har bara bott i nya lokalerna i drygt ett halvår nu. Det bjuds på rätt mycket stök och väsen idag, men det kan det väl vara värt!!

oh workout where art thou...

Det haglar inte tätt med träning nu för tiden. Känns väldigt tråkigt faktiskt. Min lata sida ligger och gottar sig i min lättja, men den där sidan som faktiskt njöt av träningen och att känna sig frisk och stark börjar bli lite ledsen. Veckan som gått har jag varit (och är ju fortfarande) förkyld och det får väl anses vara en giltig anledning att hålla sig stilla. Men utöver det.. hur ska jag få tillbaka min rutin igen?

Det stora problemet skulle jag säga är att jag inte är hemma så mycket längre. Jag orkar inte bära med mig träningskläder och kläder för övernattning varenda eviga dag. Mina axlar är konstant utslitna och ömma och jag skriker nästan vid minsta beröring. Dessutom måste jag ju erkänna att jag är lite motvilligt inställd till träningen eftersom det stjäler så mycket av den tid jag har med Jo. =)

Nytt försök till rörelse ska dock bli av idag då jag planerar in en promenad mellan tvättmaskinerna snurrar färdigt där hemma.

i ledighetens tecken...

Så var ännu en helg raskt förbi. Känns ändå som att det har varit en riktigt mysig helg som nästan har känts lite längre än vad den var. Eftersom jag varit rätt förkyld och trött har vi tagit det ganska lugnt, och efter att ha haft flera helger på rad då jag och Jo hittat på saker åt varsitt håll var det mysigt att ha en hel helg tillsammans.

I fredags bar det av till Vespa i Lund för en stadig pizza och därefter mumsade vi glassbåtar hemma i soffan framför TV-n. Resterna av pizzan togs med i en låda hem och åts till frukost i lördags tillsammans med ytterligare en glassbåt. Diet på hög nivå.

I lördags var vi lite sugna på shopping och begav oss därför, tillsammans med resten av jordens befolkning, till IKEA. Vi såg en skylt på väg ut ur butiken som visade hur mycket folk där är på IKEA vid olika tider och dagar. Vi lyckades så klart pricka in den tidpunkt för dem som vill ha lite mingel och gillar att trängas, och mingel var det verkligen. Men jag måste verkligen ge en eloge till IKEA för hur fantastiskt bra de sköter mycket folk. Trots att det är långa köer så går det snabbt och smidigt. Dessutom är jag helt chockad och lite stolt då jag endast åkte därifrån 167 kr fattigare. Det tiodubbla brukar vara mer standard.

Lördagen bjöd även på en fest hemma hos ett par väldigt trevliga vänner till Jo. Vi gick dock hem rätt mycket tidigare än jag hade väntat mig då jag blev relativt rund under foten av förvånansvärt liten mängd dryck. Jag skyller på sjukdom och för lite mat under dagen.. ehrm..

Igår sov vi väldigt länge och begav oss sen ut på stan för att äta brunch, jaga skinnjacka till Jo och gå några andra tråkiga ärenden i förkylningens tecken (aka apoteket). Det var riktigt fint väder och jag känner verkligen hur jag försöker suga musten ur varenda solstråle som når mig innan solen gömmer sig för att inte komma fram igen förrän om ett halvår.

Helgen avslutades på Hai på Davidshalls torg i Malmö och ett par timmar i hångelsoffan i biomörkret på Filmstaden. Jag förundras och gläds varje gång jag är på Hai över deras fantastiska utbud!! Sushin håller riktigt hög kvalitet och de har många olika goda sorter att välja mellan som man inte ser på så många andra ställen. Matmässigt känns det som det mest japanska ställe jag har besökt i Sverige och det är mysigt att drömma sig tillbaka lite. Filmen vi såg var Grown Ups, vilken också varmt kan rekommenderas. Bjöd på flera skratt och en och annan überamerikansk klyscha.

äntligen fredag...

Den kändes så avlägsen.. men nu är den här!!! Äntligen är det fredag!! Måste dock säga att det är en lite sämre fredag än vanligt.. Att sitta hemma och jobba innebär ju trots allt, förutom att man har vansinnigt tråkigt i sin ensamhet, att man missar fredagsfikan på jobbet...Ajajaj... Med lite tur finns det en bit kaka kvar till mig på måndag. Min chef brukar äta upp resterna till lunch.. så jag får nog vara där tidigt på måndag morgon..

sjukstuga...

Den här förkylningen eskalerade exponentiellt under gårdagen och jag insåg ganska snabbt att det inte skulle vara en bra idé att masa sig till jobbet idag. Så nu sitter jag än en gång här hemma vid matbordet med en stor kopp te med honung, näsdukar, näsdroppar, hudsalva, opera och jobb.

lunch i det fria...

För att njuta av sommarens sista strålar gick jag och ett par klasskamrater från förr ut på lunch. Vi satt i dockan och mumsade thaimat och njöt av värmen. Det är svårt att förstå att sommaren är slut. Den hann ju knappt börja känns det som. Jag tror att jag på något sätt fortfarande har kvar föreställningen att sommarledigheten är 8-10 veckor precis som den var under studietiden, och därmed sveper sommaren förbi fortare än jag hinner förstå.

Min förkylning mår ännu bättre idag, och därmed jag ännu sämre. Kvällen bjuder på terminens första körövning och det brukar ju låta lite sådär med nasal halsontsång...

camping och bröllop...

Vilken helg!! Efter jobbet i fredags hoppade jag in i bilen och begav mig raka vägen till pappa och campinglivet. Än en gång förundras jag. Hur kan man gilla husvagn och camping? Allas uppfattning om humor verkar vara att sitta i förtältet eller på tomten och med glimten i ögat kasta glåpord efter grannarna då de går förbi. Sitt förtält och tomt inreder man som om det vore en stuga med trägolv, kyl/frys och trästaket för att markera revir. I duschen gäller det att vara snabb, för när 5-kronan har tagit slut gör vattnet likaså och då är det bäst att man fått bort alla bubblor ur håret.

I lördags svidade jag om och begav mig vidare till Kalmar slott för att gå på vigsel och därefter Öland för en rejäl brakfest. Det var ett riktigt fint bröllop med otroligt mycket genomtänkta detaljer och fantastisk mat och goda viner. För att inte tala om alla trevliga människor och det vackra brudparet!! Framåt halv fem på morgonkvisten gav jag upp och lämnade de sista tappra på dansgolvet och fick ljuva 3 timmars sömn. Hade dock önskat några timmar mer då det inte var så piggt i bilen på resan hem.

Nu verkar det som att en förkylning börjar krypa sig på.. Så ikväll planeras inget annat än att krypa under en filt och dricka te med lite härlig gotlandshonung i. =)

ge mig en spark i baken...

Jag behöver en spark i baken. En rejäl omgång motivation och mod att förändra det jag så länge velat förändra. Ändå sitter jag bara och surar och är rädd för att försöka och bryta mig loss. Rädd för att misslyckas och bli bekräftat dålig. Men det är dags nu. Det är verkligen dags. Jag behöver en dos självförtroende med en nypa självkänsla och en rejäl spark i baken.

my prison...

Tillbaka vid arbetsbänken igen... Känns som att jag alldeles nyss var här..

Till helgen bär det av en liten bit norrut, upp mot Kalmar och Öland. På fredag stannar jag till hos min pappa och sover över i deras husvagn. Kommer som vanligt vara helt blåslagen när jag kommer därifrån då klumpiga jag inte direkt är anpassad för så små utrymmen. På lördagen blir det sedan en kollegas bröllop i Kalmar med efterföljande fest och övernattning på Öland. Inför resan åkte jag igår upp till mamma för att låna en bil. Där bjöds det på pannkakor med hallonsylt och, till min stora förtjusning, nybakade bullar.

Mammas bullar är bäst!! =)

dagens nyheter...

Jag har de senaste dagarna lite mer frekvent läst sydsvenskan på nätet. Jag inser vilken otrolig skillnad det är på nyheterna i Malmö kontra Lund.

Några favoriter från Malmö:
Skottlossning mot gatukök i Malmö
"Tänk om skotten hade gått igenom båda rutorna"
Rånades med pistol och kniv
Man knivhuggen i huvudet

Jämfört med några favoriter från Lund:
Bostadschef: För många utländska studenter
Pensionärer gör flest besök
Leddes tavla har fått ett nytt hem
Nattliga fiskare togs i Rögle

Vill jag verkligen flytta till Malmö?!?

statusmöte...

Vissa möten är väldigt givande. Andra inte alls.

Veckans statusmöte via Skype, där mötesledaren endast använder mikrofonen på sin dator som det även antecknas frenetiskt på:
 *visk visk*
*knatter knatter*
- Ok, så 10 timmar kvar då?
*visk visk*
- Ok
*knatter knatter*
*visk visk*
- Vad säger du om det Alexandra?
- Eh? Va? Vad?

long time.. no seen...

I helgen var jag på klassåterträff med gymnasieklassen. Flera av dem har jag träffat sedan dess, om än vare sig ofta eller speciellt nyligen. Trots det kändes det som att alla var desamma. Alla såg likadana ut, om något var annorlunda så var det att alla var lite snyggare än sist (oj.. hoppas det gällde för mig också.. ;-) ). Allas personligheter kändes så lika. De som pratade mest på gymnasiet pratade mest på festen. Den lite mer försikta var försiktig även nu.

Det var så roligt att träffa alla och det kändes som att det bara var ett par månader sen sist. Frågan "jaha, vad har du gjort de senaste 12 åren" ställdes ett par gånger under kvällen och kändes helt absurd. Det kan ju omöjligt vara så längesen!! Enda skillnaden var att något fler än sist hade ringar på fingrarna och det pratades lite mer om krypande barn som river ner saker och klättrar upp i fönsterkarmar. Annars var allt sig likt. =)

facebookdrogen...

Det finns många människor på facebook. Människor jag inte känner, som jag aldrig ens har mött, men som kanske har någon ytlig kontakt med någon bekant till mig, och som av någon anledning råkar dyka upp i min news feed. Jag förstår inte hur jag gång efter annan kan fastna för att titta på hundratals bilder på människor jag inte känner.. Att till slut veta allt om vilka de umgås med och hur de tillbringade sin semester. Deras alkoholvanor och fritidsintressen. Vem de är "It's complicated with" och vilka som är deras syskon.

Snälla facebook!! Släpp taget!!! Börjar snart bli dags för avvänjningsklinik... Förslag till en dokusåpa kanske? =)

motvillig måndagmorgon...

Helgerna går alldeles för fort nu för tiden. Och känslan av semester har inte riktigt tagit sig ur kroppen än. Ville bara få ligga kvar och snusa många långa timmar till.. få slippa sticka ut fötterna i den kalla luften utanför täcket och släpa mig upp till duschen.. inte behöva sitta på ett kontor hela dan och köra tråkiga tester... inte behöva köra överfulla maskiner med tvätt.. åh... längtar efter helg igen...

bildbevis...

Ibland springer tiden iväg. Under resan till Kuba tog jag massor av bilder. Jag har knappt hunnit titta på dem. Än mindre dela med mig och lägga upp ett gäng på fejjan. Men så blev jag gräsänka i helgen utan andra planer, så nu kom tummen loss. Nu har det laddats upp bilder så det står härliga till. Även Picasa har fått sin beskärda del. =)

börjar åldern ta ut sin rätt...?

Jag var på systemet idag. Jag fick inte visa leg idag... heller.. Om jag inte minns fel är det tredje gången på rad som jag inte behöver visa leg, och genast ställer jag mig själv frågan: börjar åldern ta ut sin rätt? Börjar rynkorna runt ögonen bli så påtagliga att man inte längre ens i sin vildaste fantasi kan tro att jag är under 25?

Jag har börjat fundera på en strategi för att komma runt detta problem. Nästa gång jag går på systemet får det bli pippilottor, snickarbyxor, tal med ljus och mycket späd röst, ingen ögonkontakt med kassören utan en nervös flackande blick, samt definitivt inga viner över femtilappen. Jag ska lyckas ännu en gång!!!

i'm singing in the rain...

Ser inte alltför lovande ut för veckan... =(

vad trour ni tourista gör så här års da?

Tillbaka igen. Samma plats. Samma uppgifter. Samma te. Samma samma samma... Samma kollegor är det också, men det känns helt ok! De är en av anledningarna att jag dröjer mig kvar. Börjar dock (än en gång) inse att det är dags att röra på sig. Motivationen är lika låg som innan semestern och det som lyfte humöret idag var en lunchdejt med Jo.

Hur var det nu... Monster, StepStone...

träningssommaren...

Så var träningssommaren gången. Mina ambitiösa träningsplaner resulterade, på grund av både trevliga och mindre trevliga anledningar, i inte så mycket träning. Semester på Kuba och Gotland, magsjuk, alldeles nykär och dessutom lite lagom lat visade sig vara en inte så bra kombination ur träningssynpunkt.

Nu måste jag försöka hitta ett sätt att få vardagen att gå ihop med jobb, tågpendling, mys och träning. Hur gör man det? Tips, någon?

Vågen visade efter semesterhemkomsten inte lika skrämmande stor ökning som jag hade väntat mig, däremot märks det tydligt på mina mått, så jag inser tyvärr hur mycket muskelmassa jag har tappat. Kändes dock ganska bra på gymmet idag (när jag väl lyckades få tummen ur och dra mig dit) så jag kanske inte har alltför lång väg tillbaka trots allt. *hoppas hoppas hoppas*

semesterslut...

Så var den här semestern slut. Tiden har gått så fort så jag knappt hunnit fatta att jag varit ledig..

Vi kom hem från Gotland i fredags efter 10 härliga dagar trots lite tråkigt väder. Först med brodern med familj och deras vänner, och sen med Jo. Jättemysigt!!

För att kunna åka runt lite på egen hand hyrde jag och Jo en bil. En Audi 100 från -85 som definitivt sett sina bästa dagar. Men den tog oss fram så vi kunde se både det ena och det andra.

Ikväll bjuds inget annat än att ta hand om den enorma tvätthög som byggts upp under semestern och i morgon drar ekorrhjulet igång. Ser inte alls fram emot att börja jobba igen, och tanken på samma gamla arbetsuppgifter och resor till Södertälje får mig att vilja dra nåt gammalt över mig och glömma att någonsin gå dit igen...

liten snyltgäst...

Eller ja.. kanske inte så liten heller med sin stolta centimetern långa kropp. Han har byggt ett mäktigt trådverk utanför mitt fönster på kontoret.

Nu visar nedräknaren på ynka 5 timmar och 49 minuter kvar. Kan det inte åtminstone vara lunch snart...

har jag sagt att jag inte kan dansa?!

Jaja.. ok.. jag har tråkigt på jobbet... men det här är faktiskt sjukt kul!! =D

Alexandra dansar

drömmen om sol och salta bad...

Det är helt omöjligt att jobba idag. Vi är fem personer kvar inne på kontoret, och det är fler än jag som sitter och gäspar hela tiden och bara längtar ut. Efter en så här ljuvlig helg med timmar på stranden och massa mys finns det inte en endaste liten del av min varelse som vill sitta här inne i mörkret och lyssna på surret från datorn.

Den här helgen kändes verkligen som semester. Jag började än en gång fundera över hur mycket mer man borde ta vara på sin lediga tid. Månaderna i Japan kändes, trots sjukligt långa arbetsdagar och mycket stress, som semester varenda kväll och helg. Vi gjorde ju hela tiden något nytt. Såg någon ny plats. Gick på ett museum. Provade någon ny god mat. Nånting som drog bort tankarna från vardagsliv och arbete. Jag och Jo bestämde att vi i höst ska se till att göra mer semester av våra helger. Ska bli roligt!! Borde kanske skriva ihop en upptäcktsfärdslista? =)

lat eller bara långsam?

Attans... Så fick jag inte ihop mina tre träningspass den här veckan heller.. Trots idoga försök till planering. Och massor av skräp och glass och läsk har jag tryckt i mig. Verkar inte vara bra för mig med ett förhållande.. Den här veckan kan jag i och för sig få lov att skylla på "långsam upptrappning efter sjukdom", så nästa vecka kommer det utkristalliseras: har jag blivit lat, eller är jag lika träningssugen som vanligt?

sist.. men inte minst...

Ojojoj.. det ser verkligen inte bra ut det här... :S
Hur ska jag få bukt med detta nu då?!

nedtrappning...

Det märks att det trappas ner här på kontoret. Några har redan droppat för att gå på semester, en av dem för att aldrig komma tillbaka. Ytterligare några går och trånar efter fredag, då de går hem för flera veckors härlig lättja. Lunchrasterna blir längre och längre och tillbringas, om vädret tillåter, uppe på takterrassen i solen och med en ständig kamp mot vinden som försöker blåsa iväg både sallad och servetter.

Det är lätt att dras med i nedtrappningen och den sagolika längtan efter ledighet. Kommer bli en märkligt tyst och tom vecka på kontoret nästa vecka..

and i'm back in the game...

Så efter närmre en månads träningstorka var det igår dags igen. På grund av min lättja och att det fanns andra roliga saker att göra istället blev det ett riktigt ultrakort pass. Men det kändes så skönt att vara på gymmet igen!! Jag fullkomligt svävade över löpbandet och det kändes skönt att få använda musklerna lite igen. Visst kändes det att jag inte varit där på ett tag, men jag kände mig inte så matt som jag väntade mig efter magsjukan. Härligt!!!

Måste dock erkänna att det känns rätt bra i axlar och bröst idag trots att jag inte körde så hårt...

äntligen helg...

Efter att ha jobbat hemma ett par dagar sitter jag idag återigen på jobbet. Lite lättare att koncentrera sig här, men jag är inte i högform. Igår var jag helt matt och svimfärdig och tog mig med nöd och näppe hem till Jo innan jag stupade på hans säng. Det ska bli otroligt skönt med helg och det utlovade soliga vädret gör ju inte humöret sämre!! Jag och Jo planerar en skåneutflykt i morgon med den lilla marodören till hund han sitter hundvakt åt. Riktig liten terrorist som numera går under namnet Bin Laden.

Innan hemgång från jobbet ska vi ha en sista fredagsöl med en kollega som jobbar sin sista dag idag. Det verkar som att jag inte kommer kunna undvika den där fotbollen trots allt. Idag är det... eh... nåt land.. som möter... öh... nåt annat land.. Ska bli en spännande match!!

commence countdown...

Det har varit riktigt sega dagar sen semestern. Är otroligt mosig i huvudet och lite matt i kroppen. Inget jag känner hela tiden, men att orka hålla upp armarna för att tvätta håret var en liten pärs. Med tanke på att det nu dessutom är slut på de ljuvliga lediga fredagarna så var det dags för en ny liten motivationsräknare.

Jag har insett att min syn på hur lång en vecka är helt har förvridits. Varje gång jag kikar i outlook efter sista datum i veckan tittar jag automatiskt på torsdagen. Undrar hur lång tid det kommer ta att ställa tillbaka. Jag har förmodligen vant mig mer än jag skulle våga erkänna..

Cuba libre...

Så var man hemma igen (med lite marginal). Med mig hem har jag en solbränna likt en ogräddad pepparkaksdeg, magsjuka sen drygt en vecka tillbaka och en hejdundrans massa foton. Och massa fina minnen förstås. Av trevliga och förklarliga skäl hade jag dock lite hemlängtan den här resan. =)

Under de 12 dagar vi var iväg bodde vi max 2 nätter i rad per ställe, dvs jag har konstant bott i min resväska. Samma resväska står nu ouppackad på sovrumsgolvet och jag har en känsla av att den kommer att stå där ett tag till.. Vi har besökt Havanna, Pinar del Rio, Santa Clara, Trinidad, Cienfuegos och därefter tillbaka till Havanna. Konserterna var många och schemat fullspäckat. Varje dag stod det något på schemat, antingen konserter, sammankomster med Kubanska körer eller en tur på bussen till nästa ort. Begreppet fyra spydde resten dog (eller kanske snarare fick diarré) har fått en helt ny och mycket mer verklig innebörd. Många blev sjuka på resan och under konserterna blev man nästan svimfärdig av värmen och bristen på luftkonditionering. Att hålla konsert då det fortfarande är över 30 grader ute och långt varmare inne kan ta kol på den bästa.

Det som hade känts jobbigt i Sverige med våra fina toaletter kändes lite jobbigare på Kuba. Där går nummer två oftast inte att spola ner på toaletten, om den nu går att spola överhuvudtaget. En spolspann fick ofta stå i beredskap inne på toaletten. Under bussturerna då två busslaster med kissnödiga ynglingar anländer till en liten oas där toaletterna inte går att spola och inget vatten kommer ur kranen är glädjen inte direkt på topp. Det var kanske ok om man var nummer 2 i kön, kanske till och med nummer 3... men inte om man var nummer 76..

Det är svårt att förstå hur fattiga och begränsade landets invånare är. I många restauranger och butiker (vilka jag dock inte såg så många av.. förstår inte var de köper sina kläder och saker) får man endast handla med CUC och inte med CUP, vilket är den valuta alla får sin lön i. Jag vet inte om de får växla till sig CUC, men oavsett vilket skulle de knappt ha råd att göra det. Längs med alla vägar, inne i stan såväl som längs med motorvägarna, färdas folk med häst och vagn och det är ena magra stackare till hästar som tvingas dra förmodligen alltför tunga lass. Korna är så magra och knotiga så det är svårt att förstå hur de kan ge någon mat.

Jag slogs hela tiden av hur vackert Kuba, och då tänker jag nog främst på Havanna, måste ha varit för ett antal årtionden sen. Hela staden såg ut att ha blivit lämnad vind för våg för att förfalla. Flera gånger häpnades jag över dessa rivningsobjekt där jag var övertygad om att ingen kunde ha bott på länge, för att i nästa ögonblick se nytvättade kläder hänga på tork utanför ett av husets fönster. Huset bredvid kunde vara i toppskick då de bit för bit går genom husen och rustar upp dem och målar de i samma glada härliga färger som de förmodligen en gång alla haft. Längs med gator och torg vimlade hela tiden fullt med folk som inte tycktes göra någonting. Alla verkade bara driva runt eller stå och hänga i nåt hörn. Små pojkar som spelade fotboll på en gata och små flickor som följde ens steg och frågade om man hade karameller eller kanske en slant.

fotboll schmotboll...

Jag verkar vara född utan en gen som alla andra verkar ha. Fotbollsgenen. Inte spela fotboll, utan titta. Till höger och vänster haglar kommentarer om matcher och resultat och jag är fullkomligt (och lyckligt) ovetande. Jag sörjer inte på något sätt att vara bortrest ett par veckor under fotbollsspektaklet och hoppas bara slippa tvingas sitta på nåt sjabbigt hak i La Habana och kolla på fotboll där istället. Men Kubanerna gillar väl inte fotboll.. eller?

reiseleiter...

Än en gång, i sann reseledaranda, är jag på ett nytt hotell. Den här gången har jag hamnat på Tegnerlunden ett stenkast från Drottninggatan i Stockholm. Att gå in här kändes ganska mycket som att gå in i ett vanligt litet sovrum.

 
Även den här morgonen behövde jag gå upp omänskligt tidigt, om än inte riktigt lika omänskligt tidigt som vanligt. Jag lyckades tjata mig till att komma lite senare och fick därmed sova nästan en timme längre i morse. Halv 5 ringde klockan. Morgonstund har guld i mund.

Nu ska jag äntligen ta och krypa i säng efter god middag och dryck med mina kollegor. Har varit väldgit trevligt, men jösses vad trött jag är... en heldag i möten har ju inte gjort mig piggare direkt.. I morgon blir det lite jobb på kontoret här i Stockholm för att sen åka neråt Skåneland igen och tillbringa helgen hos storebror med familj. Som jag saknar de små liven!!! Var alldeles för längesen jag fick gosa och busa med dem nu.

 Over and out från Nueva Estocolmo!

det pirrar och spritter...

Om en vecka står vi där. Samlade på Kastrups flygplats bland celli och klockspel och ett hav av resväskor. Det pirrar och spritter i hela kroppen så mycket jag längtar!! Normalt sett går tiden nästan för fort, men nu kan den inte gå fort nog!!! Kom dessutom på en liten extra bonus med att vara borta. Jag kommer slippa två veckors VM-prat!!! Kan inte bli bättre!

kör(vin?)abstinens...

Efter den här fantastiska helgen med vin, vänner och visor (ha.. fyndigt!!) börjar jag kraftigt känna av abstinensen.. Jag vill inte sitt instängd på ett kontor och hamra på mitt tangentbord!! Jag vill åka till Kuba!! NU!!! Känns jättekonstigt att inte träffa mina vänner förrän i morgon och dagarna, timmarna, minuterna innan jag får resa iväg känns helt olidligt långa. Jag vill börja packa genast!! Pass, bikini, solskyddsfaktor. Klart!!

nooooooooooooo......

Hur ska jag nu överleva....

=(