hur länge kan man undvika det oundvikliga...

Jag vandrar omkring i limbo. Stundvis känns det helt som vanligt, det vill säga alldeles fantastiskt. Jag intalar mig att vi visst har en framtid och att det kommer att bli bra på ett eller annat sätt. Nästa sekund inser jag att jag inte kan leva som han vill och att våra drömmar faktiskt är helt oförenliga. Men hur gör man slut på något som känns så underbart bra? Hur väljer man något man vet att man hatar framför något som är härligt, även om man vet att det inte kommer att gå...? Det är inte rättvist att behöva fatta ett sånt beslut... Det gör fysiskt ont i bröstet och jag kan knappt andas..

Inför stundande invigning av citytunnelen arbetar de frenetiskt med att sätta upp en rejäl scen som vi kan stå på. Jag menar, man måste ju hålla doakören nöjd och belåten. =)

Det är imponerande vilket tempo de har haft under bygget. Man frågar sig om "vanliga" byggnadsarbetare och scenbyggnadsarbetare härstammar från samma arbetskategori...

det gör även ont när knoppar vissnar...

Konstigt... hur mycket man än blivit förvarnad.. så gör det ändå så ont när man märker att det börjar gå sönder... =(

har du tukla med den?

I dagens affärssamhälle kan det ibland vara lite svårt att veta hur man ska hantera olika situationer som man kan hamna i. För att snabbare kunna vidta rätt åtgärder har vi idag fått en utbildning i problemlösning. Se film för att bli fullärd.

är det månne en förkylning som smyger sig på...

Huvudet känns tungt som bly.. jag känner mig ovanligt medveten om att jag har en hals.. jag nös så att en kollega började klaga på koncentrationssvårigheter... är det månne en förkylning som smyger sig på...? =(

hej mitt vinterland...

Hur gick det här till? I morse när Johannes kikade ut genom fönstret och sa att det var snö så trodde jag knappt mina öron. När jag sen tittade ut trodde jag knappt mina ögon. Så har alltså den strängaste vintern i mannaminne börjat.

Efter att ha hört ett par kollegors berättelser om frusna lås som tinats med hårfön och spännande cykelturer känner jag mig väldigt nöjd med att ha tagit bussen. =)

drinkar med volym...

Fredagsdrink på Volym med Johannes och hans syster Anna. Har nog aldrig sett så varsamt förberedda drinkar. =)

tunnellen...

Visst är det snällt av citytunneln att skapa en nedräknare till min födelsedag!! =)

det var samtalet som fick bägaren att rinna över...

När man blir anställd på ett företag får man oftast ta över telefonnumret från någon tidigare anställd. Det fick även jag. Mitt problem är att killen som tidigare hade mitt telefonnummer var en av företagets grundare och därmed en något "viktig" person. Han körde dessutom nåt eget företag vid sidan om som han angav samma telefonnummer. Av någon anledning har han inte avregistrerat mitt nummer på sitt företag, vilket innebär att jag titt som tätt får samtal till honom från diverse myndigheter och försäljare. Trots att jag nu varit anställd här i 4½ år.

För ett år sen skickade jag ett mycket vänligt mail och bad honom avregistrera numret, men inget har hänt och han hörde aldrig av sig. Efter ytterligare säljsamtal skickade jag nu ett mail till med lite mindre vänlig ton och hoppas innerligt att han får tummen loss den här gången. morr...

tre helger – tre dress codes…

Det är inte utan att de senaste tre helgernas utstyrslar har varit lite skiftande. Från dracula/djävul till förra helgens bal till denna helgens mjukisbyxor och tröja med chokladfläckar.

Trots väldigt stressiga dagar förra helgen blev det väldigt lyckat!! Konserten gick bra och balen blev riktigt fin och rolig! Söndagen bjöd på en konstig och till början helt oförklarlig träningsvärk. Johannes klagade över träningsvärk på samma ställe så till slut drog vi slutsatsen att det måste vara dansmusklerna som är helt otränade.

Bildbevis från förra veckans bal. Tack och lov finns det inga bildbevis från den här helgen. =)